<div dir="ltr"><div>Nik bi zehaztapen:</div><div>"Gutxiak" eta "zaharrak" ez dira parekoak; zaharrak direnak, asko ala gutxi, denak eta bakoitza dira zaharrak. Gutxi, ordea, ez da bakoitza denak baizik, bste hainbaten aretan. Aditzondo kolektiboa da. (Zaharrak etorri dira / gutxi etorri d(ir)a)</div><div>Alfontso eman sortan, ikus daiteke batzuetan "gutxi horiek" moldea erabiltzen dela, goiko arrazoiarengatik, hots, kolektiboa delako, alegia, "gutxi diren horiek" adierazteko?</div><div><br></div><div><br></div></div><br><div class="gmail_quote gmail_quote_container"><div dir="ltr" class="gmail_attr">Hau idatzi du Alfontso Mujika Etxeberria (<a href="mailto:mujikaetxeberriaa@gmail.com">mujikaetxeberriaa@gmail.com</a>) erabiltzaileak (2025 mai. 6(a), ar. (10:52)):<br></div><blockquote class="gmail_quote" style="margin:0px 0px 0px 0.8ex;border-left:1px solid rgb(204,204,204);padding-left:1ex"><div dir="ltr"><div>Ez diot eragozpenik ikusten <b><i>gutxiak </i></b>erabiltzeari testuinguru horretan.</div><div>Corpusak arakatuta, ikusten da idazle onek ere erabiltzen dutela.</div><div><br></div><div>--------------------------------------------</div><div>
<p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 8pt;line-height:107%;font-size:12pt;font-family:"Calibri",sans-serif"><span lang="ES">Gainera, hitz egiten zuten <b>gutxiek</b> ez
zuten beren buruaz jarduten: kontatzen zituzten istorioak besterenak ziren
beti, oso bakanetan norberarenak. (Anjel Lertxundi)<span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 8pt;line-height:107%;font-size:12pt;font-family:"Calibri",sans-serif"><span lang="ES">Goizean, lo egitea lortu zuten <b>gutxiek</b>
bizkarreko-ipurdiko-lepoko minak esnatu zituen. (Fernando Morillo)<span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 8pt;line-height:107%;font-size:12pt;font-family:"Calibri",sans-serif"><span lang="ES">Bereizi zirenean alde guztietara begiratu
zuen, eta inor ez zegoela konprobatu: mirariz, haien ondoren erretzera atera
ziren <b>gutxiak</b> itzuliak ziren tabernaren babesera. (Iban Zaldua)<span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 8pt;line-height:107%;font-size:12pt;font-family:"Calibri",sans-serif"><span lang="ES">Gutxik burutu zuten ikastaro hura, baina <b>gutxi
haiek</b> gazte irmoak ziren, zernahitarako jende kementsua. (Jose Morales)<span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 8pt;line-height:107%;font-size:12pt;font-family:"Calibri",sans-serif"><span lang="ES">Bilete handiak, 500, 200 eta 100 eurokoak,
erabiltzeko ohitura handirik ez dago eta erabiltzen duten <b>gutxiek</b> dendariengan
sortzen duten mesfidantza sumatu dute. (Saioa Mujika, <i>Berria</i>)<span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 8pt;line-height:107%;font-size:12pt;font-family:"Calibri",sans-serif"><span lang="ES">Orduan, jauna, gelditu direnetatik oraindik
bizirik dauden gurutzatu <b>gutxi horiekin</b> hartuko du hiria berorrek, (Jon
Alonso)<span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 8pt;line-height:107%;font-size:12pt;font-family:"Calibri",sans-serif"><span lang="ES">Gizarte bizitzako, lege handi bat, da jaunak
eta jaunpekoak egotea eta behean askoek <b>gutxiak</b> gora altxatzeko lan
egitea. (Joxe Azurmendi)<span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 8pt;line-height:107%;font-size:12pt;font-family:"Calibri",sans-serif"><span lang="ES">Ez al da hobe <b>gutxi horiendako</b> idaztea
eta gainerakoak, balizko erdaldunak, atzentzea? / Zeren <b>gutxi horiek</b> bai
esan dezakete euskara ere dutela "bere" hizkuntza, nola dugun guk,
euskaltzale guztiok, erdara ere "gurea". (Pello Salaburu)<span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 8pt;line-height:107%;font-size:12pt;font-family:"Calibri",sans-serif"><span lang="ES">Baina monarkietan eta aristokrazietan, oso
gutxiri dagokie bertan egon eta monarkaren zein nobleen aginduak zuzenean
entzutea, eta <b>gutxi horiei</b> eman behar zitzaien besteei aldarrikatu ahal
izateko boterea. (Esteban Antxustegi) <span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 8pt;line-height:107%;font-size:12pt;font-family:"Calibri",sans-serif"><span lang="ES">Emakume kirolariak ikusezinak dira, agertzen diren
<b>gutxiak</b> informazio edo zutabe laburretan agertzendira (Ainhoa Gómez
Pintado, UEU)<span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 8pt;line-height:107%;font-size:12pt;font-family:"Calibri",sans-serif"><span lang="ES">Baina merkatura iritsi diren <b>gutxiak</b>
maisu-lanak dira; lokaztietan islatzen diren kolorez eta distiraz beteta daude.
(Paul Gallico, Booktegi)<span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 8pt;line-height:107%;font-size:12pt;font-family:"Calibri",sans-serif"><span lang="ES">Bertan bildu ohi ziren, ezkutuan, arrisku
osoan, Hitlerren kontra jarduten zuten <b>gutxi horiek</b>. (Begoña del Teso, <i>Berria</i>)<span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 8pt;line-height:107%;font-size:12pt;font-family:"Calibri",sans-serif"><span lang="ES">Dayouben nagusia bihotz oneko gizona zen, eta
merkatuan egin beharrekoak ahaztuta, berehala hasi zen gorpu odolduen artean
bizirik egon zitezkeen <b>gutxiak</b> lagundu nahian (Josu Waliño)<span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 8pt;line-height:107%;font-size:12pt;font-family:"Calibri",sans-serif"><span lang="ES">Maila ertaineko lanpostu gutxi ditu: negozioen
jabe diren <b>gutxi horiek</b> dirutu egiten dira eta gainerako guztiek
gutxieneko soldata baino ez dute kobratzen. (<i>Argia</i>)<span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 8pt;line-height:107%;font-size:12pt;font-family:"Calibri",sans-serif"><span lang="ES">Gaineratu du ez binario lodirik ez dagoela:
«Normalean, gutxi agertzen dira, eta agertzen diren <b>gutxi horiek</b> argalak
eta edertasun kanonen araberakoak dira». (<i>Berria</i>)<span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 8pt;line-height:107%;font-size:12pt;font-family:"Calibri",sans-serif"><span lang="ES">Saregileak ez dira portu guztietan egoten, eta
maiz joaten dira ontziak dauden tokietara. Adibidez, Donostiako kaian ikus
daitezken <b>gutxiak</b> kanpokoak dira; gehienetan Hondarribitik edo Oriotik
joandakoak. (Mikel Goñi, <i>HABE</i>)<span></span></span></p> (...)</div><div>-----------------------------------------------------------------------------</div></div><br><div class="gmail_quote"><div dir="ltr" class="gmail_attr">El mar, 6 may 2025 a las 9:57, Kepa Diegez (<<a href="mailto:kepa.diegez@gmail.com" target="_blank">kepa.diegez@gmail.com</a>>) escribió:<br></div><blockquote class="gmail_quote" style="margin:0px 0px 0px 0.8ex;border-left:1px solid rgb(204,204,204);padding-left:1ex"><p dir="ltr">"Etorri diren bakanak" ere esaten dugu. </p>
<br><div class="gmail_quote"><div dir="ltr" class="gmail_attr">Urtzi Urrutikoetxea <<a href="mailto:urtziurrutikoetxea@hotmail.com" target="_blank">urtziurrutikoetxea@hotmail.com</a>> igorleak hau idatzi zuen (2025 mai. 6(a), ar. (07:57)):<br></div><blockquote class="gmail_quote" style="margin:0px 0px 0px 0.8ex;border-left:1px solid rgb(204,204,204);padding-left:1ex">
<div dir="ltr">
<div style="font-family:Calibri,Helvetica,sans-serif;font-size:12pt;color:rgb(0,0,0)">
Eskerrik asko, Fernando, horixe azaldu nahi nuen nik ere: susmoa dut ez duela erabili natural handirik izan oraintsu arte. Baina espainolaren kalko gehiagorekin gertatu ohi denez, "etorri diren apurrak" (bakanak?) edo antzekoak baztertu, eta "gutxiak" orokortuko
ote den.</div>
<div style="font-family:Calibri,Helvetica,sans-serif;font-size:12pt;color:rgb(0,0,0)">
<br>
</div>
<div style="font-family:Calibri,Helvetica,sans-serif;font-size:12pt;color:rgb(0,0,0)">
Antzera gertatzen zait "zerbait + adjektiboa"rekin (zerbait handia / ona / berezia). Sasoi batean behintzat "gauza berezi(ren) bat" esango nuke. Ingelesezko "something"-ek ere "thing" hori darama azkenean. Baina aspaldiko erabilera izan edo berriki orokortua,
egun hortxe daukagu. </div>
<div style="font-family:Calibri,Helvetica,sans-serif;font-size:12pt;color:rgb(0,0,0)">
<br>
</div>
<div style="font-family:Calibri,Helvetica,sans-serif;font-size:12pt;color:rgb(0,0,0)">
Xabier, nik zure azken maila filosofiko horri helduko nioke: ia beti Ebrotik iparrera datoz, bazeuden adierazpideak zanpatzera ez badatoz zokoratzera behintzat bai. Halako batean, Bidasoaz iparrera ere irakurtzen diezu "bai ala bai" espainolez erabat moldatzen
ez diren apurrei/bakanei ere. </div>
<div style="font-family:Calibri,Helvetica,sans-serif;font-size:12pt;color:rgb(0,0,0)">
<br>
</div>
<div style="font-family:Calibri,Helvetica,sans-serif;font-size:12pt;color:rgb(0,0,0)">
Mila esker biei,</div>
<div style="font-family:Calibri,Helvetica,sans-serif;font-size:12pt;color:rgb(0,0,0)">
<br>
</div>
<div style="font-family:Calibri,Helvetica,sans-serif;font-size:12pt;color:rgb(0,0,0)">
Urtzi</div>
<div id="m_8693064576145518584m_2693090229533762142m_2145453960153002082appendonsend"></div>
<div style="font-family:Calibri,Helvetica,sans-serif;font-size:12pt;color:rgb(0,0,0)">
<br>
</div>
<hr style="display:inline-block;width:98%">
<div dir="ltr" id="m_8693064576145518584m_2693090229533762142m_2145453960153002082divRplyFwdMsg"><span style="font-family:Calibri,sans-serif;font-size:11pt;color:rgb(0,0,0)"><b>From:</b> FERNANDO REY ESCALERA <<a href="mailto:freyesca@gmail.com" rel="noreferrer" target="_blank">freyesca@gmail.com</a>><br>
<b>Sent:</b> Monday, May 5, 2025 15:45<br>
<b>To:</b> ItzuL <<a href="mailto:itzul@postaria.com" rel="noreferrer" target="_blank">itzul@postaria.com</a>><br>
<b>Subject:</b> Re: [itzul] gutxiak</span>
<div> </div>
</div>
<div style="direction:ltr">Nik, Xabier, zalantza pixka bat dut.</div>
<div style="direction:ltr">Euskaltzaindiaren Hiztegiak dakarren 4. adiera horretan, "gutxia" izenondoa da, hau da, urriaren edo eskasaren sinonimoa, eta ez dut uste "etorri diren gutxiak" esaldiaren parekoa denik.</div>
<div style="direction:ltr"><br>
</div>
<div style="direction:ltr">Orotariko Euskal Hiztegian, berriz, badator zuk esaten duzun adieran (gaizki ulertzen ez badut):</div>
<div style="direction:ltr;font-family:"Open Sans",sans-serif;font-size:15px;color:rgb(51,51,51)">
(Pl.). Pocos.</div>
<div style="direction:ltr;font-family:"Open Sans",sans-serif;font-size:15px">
<span style="color:rgb(51,51,51)"> <i>Anhitz direla deituak, baiña gutiak hautatuak</i>.
</span><span style="color:rgb(85,85,85)">Ax</span><span style="color:rgb(51,51,51)"> 134 (V 88).
</span><span style="color:rgb(51,51,51);background-color:rgb(229,229,229)"><i>Hortik heldu da haiñ gutiak baitdire perfekzioneko gradu gorara igaten direnak.</i> </span><span style="color:rgb(85,85,85);background-color:rgb(229,229,229)">He</span><span style="color:rgb(51,51,51);background-color:rgb(229,229,229)"> <i>Gudu</i> 79.
</span><span style="color:rgb(51,51,51)"><i>Ea, ez, asko edo geienak bezala, ezbada gutxiak eta kontatuak bezala bizi bear det.</i> </span><span style="color:rgb(85,85,85)">Cb</span><span style="color:rgb(51,51,51)"> <i>Eg</i> III 133.
<i>Ni guti haukien nonbreko izan othe naiz?</i> </span><span style="color:rgb(85,85,85)">Brtc</span><span style="color:rgb(51,51,51)"> 167.
<i>Sartzerat menturatu ziren Portugesetarik gutiak ziren gibelerat itzuli. </i></span><span style="color:rgb(85,85,85)">Ardoy</span><span style="color:rgb(51,51,51)"> <i>SFran</i> 249.</span></div>
<div style="direction:ltr;font-family:"Open Sans",sans-serif;font-size:15px;color:rgb(51,51,51)">
v. tbn. <i>Guti: </i>ES 179. Ch IV 8, 2. Mih 129. Etcham 45. JE <i>Bur</i> 207.</div>
<div style="direction:ltr"><br>
</div>
<div style="direction:ltr">Ez dakit neurtzen horrek atea irekitzen ote dion erabilera horri.</div>
<div style="direction:ltr">Ez dakit asko zabaltzen ari den edo erabilera naturala ote den inon, edo inoiz onartu beharko den. Niri, dela dela, bitxia egiten zait. Nire inguruan eta nire inguruko askoren euskaran ez dago halakorik. </div>
<div style="direction:ltr">Horretarako, euskarak baditu bestelako bideak. "Etorri diren apurrak" esaten dut nik horretarako.</div>
<div style="direction:ltr"><br>
</div>
<div style="direction:ltr">Nolanahi ere, ez naiz ausartzen esatera gaizki ote dagoen edo adiera hori onartu edo bultzatu behar ote den.</div>
<div style="direction:ltr">Ongi izan.</div>
<div style="direction:ltr">Fernando Rey</div>
<div style="direction:ltr"><br>
</div>
<div><br>
</div>
<div style="direction:ltr">El lun, 5 may 2025 a las 20:57, Xabier Aristegieta (<<a href="mailto:allurritza@gmail.com" id="m_8693064576145518584m_2693090229533762142m_2145453960153002082OWA6b97dcd7-1048-f684-d022-de5e6545cfef" rel="noreferrer" target="_blank">allurritza@gmail.com</a>>) escribió:</div>
<blockquote style="margin:0px 0px 0px 0.8ex;padding-left:1ex;border-left:1px solid rgb(204,204,204)">
<div style="direction:ltr">Kaixo, Urtzi.</div>
<div style="direction:ltr"><br>
</div>
<div style="direction:ltr">Euskaltzaindiaren Hiztegiak gutxi-ri ematen dion laugarren adiera honako hau da:</div>
<div style="direction:ltr"><br>
</div>
<div id="m_8693064576145518584m_2693090229533762142m_2145453960153002082x_m_-5074119855848698797gmail-adiera-20960-6">4 adj. Urria. <i>Jateko laburra eta lo gutxia</i>.
<i>Zuen sineste gutxiagatik</i>.</div>
<div style="direction:ltr"><br>
</div>
<div style="direction:ltr">Horren argitan, nire ustez ez dago inolako oztoporik "etorri diren gutxiak" esateko. Hain zuzen ere, "etorri diren zaharrak" esatea bezain zilegi baita, hizkuntz zuzentasunaren ikuspegitik.</div>
<div style="direction:ltr"><br>
</div>
<div style="direction:ltr">Maila "filosofiko"ago batean, nik esango nizuke oro har oso poz txikia ematen didala adierazpide bati euskararen ateak ixteak, non eta adierazpide horrek ez duen adierazpide baliokide jator bat zanpatzen.</div>
<div style="direction:ltr"><br>
</div>
<div style="direction:ltr">Xabier Aristegieta</div>
<div><br>
</div>
<div style="direction:ltr">Hau idatzi du Urtzi Urrutikoetxea (<a href="mailto:urtziurrutikoetxea@hotmail.com" id="m_8693064576145518584m_2693090229533762142m_2145453960153002082OWAace6da6e-6fc2-a8c5-4ace-c6afb31ec6ae" rel="noreferrer" target="_blank">urtziurrutikoetxea@hotmail.com</a>) erabiltzaileak (2025 mai. 5(a), al. (15:55)):</div>
<blockquote style="margin:0px 0px 0px 0.8ex;padding-left:1ex;border-left:1px solid rgb(204,204,204)">
<div style="direction:ltr;font-family:Calibri,Helvetica,sans-serif;font-size:12pt;color:rgb(0,0,0)">
Kaixo,</div>
<div style="direction:ltr;font-family:Calibri,Helvetica,sans-serif;font-size:12pt;color:rgb(0,0,0)">
<br>
</div>
<div style="direction:ltr;font-family:Calibri,Helvetica,sans-serif;font-size:12pt;color:rgb(0,0,0)">
Geroz eta gehiago entzuten dut "gutxiak", "los pocos"en kalko. Niri belarrian krak egiten dit, baina ez dakit azaltzen. Testu batean ere topatu dut. "Gehienak etxean geratu dira. Etorri diren gutxiak...". </div>
<div style="direction:ltr;font-family:Calibri,Helvetica,sans-serif;font-size:12pt;color:rgb(0,0,0)">
<br>
</div>
<div style="direction:ltr;font-family:Calibri,Helvetica,sans-serif;font-size:12pt;color:rgb(0,0,0)">
Inork azaltzerik, a) zuzena den? eta b) nik uste bezala, ez bada zuzena, azalpena?</div>
<div style="direction:ltr;font-family:Calibri,Helvetica,sans-serif;font-size:12pt;color:rgb(0,0,0)">
<br>
</div>
<div style="direction:ltr;font-family:Calibri,Helvetica,sans-serif;font-size:12pt;color:rgb(0,0,0)">
Mila esker,</div>
<div style="direction:ltr;font-family:Calibri,Helvetica,sans-serif;font-size:12pt;color:rgb(0,0,0)">
<br>
</div>
<div style="direction:ltr;font-family:Calibri,Helvetica,sans-serif;font-size:12pt;color:rgb(0,0,0)">
Urtzi</div>
</blockquote>
</blockquote>
</div>
</blockquote></div>
</blockquote></div>
</blockquote></div>