<!DOCTYPE html>
<html>
<head>
<meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
</head>
<body>
<p>Gabon, jende ona:</p>
<p>Zein urtetan dokumentatu diren bata eta bestea (hizketan
zenbatetan erabili behar izaten ditugun bata eta bestea) alde
batera utzirik, neronek duda eginen nuke Axularrek bere Gero
liburuari inoiz ere Berandu izenburua paratuko ote zion... (nahiz
eta liburuan berandu ibiltzearen gaitzaz ari den).</p>
<p>Bizia eta bizitza; ez al da gorpu eta gorputza, sasi eta sasitza,
herio eta heriotza bikoteen parekoa, esate baterako? Nire
pertzepzioan, -tza gabekoak kontzeptualagoak dira, eta -tzadunak,
kontzeptua gauzatuta. Horrela, azal daiteke zergatik etxebizitza
(eta ez etxebizia), eta bizitza solairuz solairuko bizitoki gisa. </p>
<p>Barka atrebentzia!</p>
<p>Ongi izan</p>
<p>Mikel</p>
<div class="moz-cite-prefix">26/9/9 13:22(e)an, Agirre Sarasola,
Pello (Euskarabidea) igorleak idatzi zuen:<br>
</div>
<blockquote type="cite"
cite="mid:d97aa6fda29a4edba86b5b5413f7ae06@navarra.es">
<meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<meta name="Generator"
content="Microsoft Word 15 (filtered medium)">
<style>@font-face
{font-family:Calibri;
panose-1:2 15 5 2 2 2 4 3 2 4;}p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman",serif;}a:link, span.MsoHyperlink
{mso-style-priority:99;
color:blue;
text-decoration:underline;}a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed
{mso-style-priority:99;
color:purple;
text-decoration:underline;}p.msonormal0, li.msonormal0, div.msonormal0
{mso-style-name:msonormal;
mso-margin-top-alt:auto;
margin-right:0cm;
mso-margin-bottom-alt:auto;
margin-left:0cm;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman",serif;}span.EstiloCorreo18
{mso-style-type:personal-reply;
font-family:"Calibri",sans-serif;
color:#1F497D;}.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-fareast-language:EN-US;}div.WordSection1
{page:WordSection1;}</style><!--[if gte mso 9]><xml>
<o:shapedefaults v:ext="edit" spidmax="1026" />
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<o:shapelayout v:ext="edit">
<o:idmap v:ext="edit" data="1" />
</o:shapelayout></xml><![endif]-->
<div class="WordSection1">
<p class="MsoNormal"><span
style="font-size:11.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;color:#1F497D;mso-fareast-language:EN-US"><o:p> </o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span
style="font-size:11.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;color:#1F497D;mso-fareast-language:EN-US">Egun
on guztioi!<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span
style="font-size:11.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;color:#1F497D;mso-fareast-language:EN-US"><o:p> </o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span
style="font-size:11.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;color:#1F497D;mso-fareast-language:EN-US">Fernandok
proposatu duen haritik tira egin nahi nuke. Ukaezina da
“beranduago” morfologikoki “berandu”ren indargarria dela,
baina semantikoki askotan ez da hala. Orotariko Euskal
Hiztegian begiratuta, ikusi dut ‘beranduago/berantago =
geroago’ erabat nagusi dela tradizioan. Egiategiren testu
batean (1785) dokumentatu dute lehen aldiz, eta gero
euskalki eta hizkera ia guztietako adibideak agertzen dira
testuetan; hango eta hemengo hiztegietan ere jaso dute
(Duvoisin, Larrasquet, Azkue). Gainera, erabat errotuta
dago: “goizago edo beranduago”, “lehenago edo beranduago”,
“20 segundo beranduago iritsi zen”, “egun batzuk beranduago,
berak ezin antz eman zion nolatan hil ez zan”… (OEHko
adibideak).<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span
style="font-size:11.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;color:#1F497D;mso-fareast-language:EN-US"><o:p> </o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span
style="font-size:11.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;color:#1F497D;mso-fareast-language:EN-US">“(Todavía)
más tarde”, aldiz, oso-oso gutxitan dokumentatu dute
OEHkoek: bakarrik lau adibide aurkitu dituzte corpusean; eta
hiztegigileek ez dute jaso. Elkanoko Lizarragaren testu
batean aurkitu dute estreinakoz (1797-1813). Beraz, bi
adierak garai berean atzeman dituzte lehen aldiz.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span
style="font-size:11.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;color:#1F497D;mso-fareast-language:EN-US"><o:p> </o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span
style="font-size:11.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;color:#1F497D;mso-fareast-language:EN-US">Esango
nuke nik gehien ezagutzen dudan euskaran (Goierrikoan) (ia)
erabatekoa dela “beranduago = geroago” parekotasuna.
Adibidez, “Joxe hamabitan etorri (d)a, eta Mikel
be(r)andugo”. Horrekin ez dugu esan nahi Joxe berandu etorri
denik; Mikel geroago etorri dela, besterik ez.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span
style="font-size:11.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;color:#1F497D;mso-fareast-language:EN-US"><o:p> </o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span
style="font-size:11.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;color:#1F497D;mso-fareast-language:EN-US">Fernandoren
azalpenak balio izan dit hausnartzeko, eta konturatzeko
hitzen morfologia (jatorria) eta semantika ez direla beti
elkarren eskutik ibiltzen. Eskerrik asko, beraz.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span
style="font-size:11.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;color:#1F497D;mso-fareast-language:EN-US"><o:p> </o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span
style="font-size:11.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;color:#1F497D;mso-fareast-language:EN-US">Ondo
izan!<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span
style="font-size:11.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;color:#1F497D;mso-fareast-language:EN-US">Pello
Agirre Sarasola<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span
style="font-size:11.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;color:#1F497D;mso-fareast-language:EN-US"><o:p> </o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span
style="font-size:11.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;color:#1F497D;mso-fareast-language:EN-US"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-fareast-language:EN-US"><o:p> </o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><b><span
style="font-size:11.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif">De:</span></b><span
style="font-size:11.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif">
FERNANDO REY ESCALERA <a class="moz-txt-link-rfc2396E" href="mailto:freyesca@gmail.com"><freyesca@gmail.com></a>
<br>
<b>Enviado el:</b> miércoles, 9 de septiembre de 2026 11:18<br>
<b>Para:</b> ItzuL <a class="moz-txt-link-rfc2396E" href="mailto:itzul@postaria.com"><itzul@postaria.com></a><br>
<b>Asunto:</b> Re: [itzul] BIZIA vs. BIZITZA<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p>
<div>
<p class="MsoNormal">Egun on, Xabier.<o:p></o:p></p>
<div>
<p class="MsoNormal">Ni ere zure uste berekoa nintzen, baina
badira urte batzuk erreparatu niola zuk diozun horri,
alegia, bi esanahiak onartzen zaizkiela bi hitzei.<o:p></o:p></p>
</div>
<div>
<p class="MsoNormal">Hori hala izanik ere, nik bereizketa
hori egiten jarraitzen dut, iruditzen baitzait nire
hurbileko hizkeretan aski modu naturalean egiten dela
bereizketa hori. Hiztegigintzan, jakina, dena jaso beharra
dago. Ez du horrek esan nahi, ordea, joerak eta tradizioak
ez dutenik beren garrantzia.<o:p></o:p></p>
</div>
<div>
<p class="MsoNormal">Beste adibide bat jarriko dizut. Nire
hurbileko euskaretan, oso ongi bereizten genituen
"beranduago" eta "geroago". "Anaia 7etan hasten da lanean,
eta ni geroago" (eta ez beranduago, anaia ez baita berandu
sartzen). Segur aski, kalko hori (yo más tarde, más
después) sartuz joan da toki askotan, eta gaur egun
Euskaltzaindiaren Hiztegiak onartu egiten du "beranduago"
geroago esateko. Hiztegia aintzat hartuta, ez da "orain"
kalko desegokitzat hartzen. Laburbilduz, zuzenketa-lanean
segur aski ez naiz ausartuko "beranduago" zuzentzera,
baina nahiago diot eutsi beste formari, eta bultzatu
eginen nuke, bultzatzen dut, iradokizun gisara behinik
behin.<o:p></o:p></p>
</div>
<div>
<p class="MsoNormal">Ongi izan.<o:p></o:p></p>
</div>
<div>
<p class="MsoNormal">Fernando<o:p></o:p></p>
</div>
<div>
<p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p>
</div>
</div>
<p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p>
<div>
<div>
<p class="MsoNormal">El mié, 9 sept 2026 a las 10:58, Xabier
Aristegieta (<<a href="mailto:allurritza@gmail.com"
moz-do-not-send="true" class="moz-txt-link-freetext">allurritza@gmail.com</a>>)
escribió:<o:p></o:p></p>
</div>
<blockquote
style="border:none;border-left:solid #CCCCCC 1.0pt;padding:0cm 0cm 0cm 6.0pt;margin-left:4.8pt;margin-right:0cm;border-color:currentcolor">
<div>
<blockquote style="margin-left:30.0pt;margin-right:0cm">
<p class="MsoNormal" style="margin-bottom:12.0pt">Betidanik
pentsatu izan dut bazegoela aldea bi hitz horien
artean:
<i>bizia</i> egitate biologikoa litzateke (<i>ba al
dago bizirik beste planeta batzuetan?
</i>galderaren zentzuan, alegia), eta <i>bizitza</i>,
ordea, norbaiten edo zerbaiten bizialdia; hots,
biografia batek berezkoa duen edukia.<br>
<br>
Alabaina, gaur bulegoan horri buruzko desadostasuna
piztu zaigularik, Euskaltzaindiaren Hiztegira jo eta
ikusi berri dut bi esanahi horiek onartu egiten
dizkiela bai <i>bizi</i>ri bai <i>bizitza</i>ri.<br>
<br>
Eta aitortzen dizuet harridura handia eragin didala
horrek, hain nengoen-eta nire ustean ziur.<br>
<br>
Horregatik, eta nire okerraren oinarria argitu nahian,
galdetu nahi nizueke ea zuek ere ez al zeneukaten
bereizketa semantiko horren nolabaiteko
kontzientziarik.<br>
<br>
Eskerrik asko, eta egun ona pasa.<br>
<br>
<br>
Xabier Aristegieta<o:p></o:p></p>
</blockquote>
</div>
</blockquote>
</div>
</div>
</blockquote>
</body>
</html>